En grå novemberdag...

06.30, klockan ringer, grå novemberdag och regnet piskar mot rutan...Hur ens orkar man gå upp? tror inte att vi orkar egentligen men vi gör det ändå... stressar runt och halv sover, försenad till bussen...jävla morgon! jagar bussen, mamma är förbannad, idiot omkörning för att hinna ikapp bussen, Bilen som blir omkörd tutar argt på mamma.. jag tänkte när jag kastade mig ur bilen, grå novembermorgon..ALLA är griniga! väl framme i bussen, letar febrilt efter busskortet kollar upp säger "hej" men andan i halsen till busschauffören.. Till min stora förvåning ler har brett, och svarar nästan överdrivet glatt "halojj halojj "..Jag letar upp en plats i min ensamhet i bussen...när jag väl sitter där och tittar ut i mörkret kommer jag på mig själv med att le, le åt den glada och trevliga chauffören som då satt och nynnade falskt ikapp med radion... När vi kom ut på motorvägen så började mina tankebanor igen...
Nästan alla människor blir deppiga på vinterhalvåret.. Kanske är det dessa dåliga dagar som kommer ideligen som skapar det tillsammans med mörkret... Jag lärde mig förra året i skolan att det finns två typer av motivation, inre och yttre... Vi klarar oss med den yttre motivationen ett tag men sedan behöver vi komma tillbaka till den inre.. Det är kanske just det vi tappar då mörkret kryper sig på i oktober, den inremotivationen.. Istället för att plocka fram den yttre så blir vi ledsna och deppiga... 
Mitt tips är alltså att ta vara på den yttre glädjen under vintern...för du vet lika väl som jag att vi kommer tillsammans eller på egna ben hitta tillbaka den inre när första blommorna kommer till våren..
Fram tills dess får vi leva på den yttre glädjen så som skrattanfall, glada chaufförer, en kopp kaffe, en skitande fågel, en balder och en thor, fantasier, drömmar, planering inför roliga saker, nya skor, en resa...men mest av allt komma ihåg att vi ska glädja varandra...För utan varandra är vi helt värdelösa.
/e.

sen var det där med sex...

sex....sex....sex... hur mycket tänker vi på sex? på en vecka? på ett dyng? tänker vi mer på sex om vi har en kille/tjej? tänker en oskuld person lika mycket på sex som en som har mkt sex? Tänker du när du möter en snygg kille/tjej på stan "undra hur han är i sängen"? hur mycket kopplar vi till sex? Beror vårt sextänk på ålder? kön? varför är det så pinsamt för tjejer att erkänna saker om sex när killar kan sitta och berätta helt öppet? men den största frågan, VARFÖR ska inte killar och tjejer kunna ha lika mkt sex utan att rykten börjar gå...?
Sex, världens nartuligaste, pinsamaste och roligaste samtalsämne...tänk om vi kunde snacka mer om sex, vad kul vi skulle ha! om vi till exempel skulle komma in på en fest, och mingelpratat handlade endast om sex... erkänn att det vore roligt! eller i skolan, tänk om lärare pratade lite mer om sex, var lite mer spontana... det vore ju så roligt! på högstadiet så vet jag tre lärare som var spontana den ena stod inför hela klassen " jo men ni vet igår hade ju jag och frugan sex..." eller som min mentor skriker " Faaan vad glidmedel!!" " jo men jag vet allt att hon förvarar dildosen på sitt lärarrum i en termos"  allt detta lättade ju upp stämningen och alla skrattade...Tänk så kul om vi kunde få lite mer sånna kommentarer... det räcker ju bara med att säga " jo och här pitt...nemen jag sa pitt! hörde ni jag sa PITT, PITT PITT PITT" alla garvar sedan går man vidare... 
men det går ju ha kul utan att snacka om sex, det räcker ju att man kopplar allt till sex så blir det ju kul... jag är expert att koppla saker som folk säger eller gör till sex... alla tjatar på mig " men Emelie sluta var så kåt!!!" men bara för att jag lättar upp stämningen genom att koppla saker och ting till sex behöver väl inte det betyda att jag är kåt?!  För innerst inne tror jag många kopplar saker till sex fast vi inte riktigt erkänner det... bara frasen " jag är ridtjej" får killar att tänka sex... vi tjejer kan väl snacka med en kille på msn och han säger att han har spelat hockey i 10 år så tänker vi, mums vilken kropp!
men egentligen...varför är sex så pinsamt? det är ju naturligt...
men pinsamt är det lika fall... sommarn mellan nian och ettan hände mig en pinsam sak, min mentor (ja, hon med glidmedlet) hade skickat ut massa kondomer till alla efter examen... dessa kom på posten, jag skrattade väl lite åt det, tänkte inte mer på det...slänger dom i trappen åker till skolan... min gulliga mamma tar under dagen upp alla saker i trappen och lägger på mitt rum, vad som blir bestämt under dagen är att en kille ska me mig hem...han knallar upp på mitt rum och ser till sin stora förvåning att det ligger fem olika kondomer mitt på min nybäddade säng...Ja det var pinsamt! Ja jag blev röd i ansiktet! Ja han frågade om jag var väldigt sugen eftersom  jag förberett!
Nu i efterhand kan ja bara skratta åt det, men då var det pinsamt...men va fan vi lever bara en gång ;)
/e. 

Vi lever bara en gång...

Vi lever bara en gång...testa att säga det, vi lever bara EN ENDA gång!...Självklart har vi hört uttrycket så många gånger...men har vi någonsin verkligen förstått innebörden i det? Varje sekund som kommer är början på ditt liv...Jag kan bli knäpp av att tänka såhär..alla dagar vi slösar bort...vi bråkar, är elaka, håller inom känslor vi egentligen inte borde...Vi borde verkligen inte det.. Livet är för kort för att slösas bort..
Ida gav min insperationen att tänka i dessa banor igår.. " men Emelie, om man verkligen älskar någon, varför inte då säga det? vad förlorar vi på det?" Det ligger så mkt i det, varenda beslut och handling vi gör påverkar oss positivt eller negativt...men de handlingarna och besluten vi inte tar...det är de vi ALLLTID kommer få ångra! 
Du kan ångra för en stund att du tog ett beslut att säga till en kille att du älskar honom när han inte säger det tillbaka...men han kan också säga, "jag älskar dig med".. Antingen blir du förkrossad eller överlycklig, men du slipper iaf att fundera längre! I efterhand kanske det var bra att du sa att du älskade honom och att han blev rädd av det och inte hörde av sig igen...För då vet du att du inte slösade månader av ditt fantastiksa liv på någon som inte värderade dig lika högt, utan istället lägger de månaderna att hitta tillbaka till dig själv och träffa någon ny att älska...
Kanske lite långdraget, men det jag vill säga är iaf..Slösa inte bort ditt liv pga. att du inte vågar för att du kanske kan misslyckas...Vårt liv är alldeles för kort för det! 
 
mitt motto här i livet " Ett misstag är ingen motgång förens du ger upp"

So live your life! /e.


värderingar..

"och jag ska aldrig mer säga sanningen till någon som saknar förmåga att förstå" / Melissa Horn
tyckte detta citatet var så bra...men samtidigt, hur ska man veta att en person har förmåga att förstå? Hur ska man veta vilka man verkligen ska säga sanningnen till? Kanske är det de personer som värderar mig högt? För de personer som värderar mig högt, de borde inte vilja se mig ledsen pga. dem...eller? hur ska man då kunna veta vila som värderar en högt...kanske får man inte veta det förens man upptäcker det..Tillslut blir det uppenbart...
Men det gör så ont, det gör så jävla ont att veta om att du inte betyder lika mycket längre i någons ögon.. Det är då dax att börja omvärdera personer runt om kring dig, vissa kommer plötsligt att få mer värde när någon får mindre...Är det rättvist att ha större förtroende hos någon som inte har lika stort förstoende för dig?  
Det gör ont att veta att någon du älskar, inte älskar dig tillbaka....men åter igen, livets stora gåta...älska, glömma och förlåta...Dax att värdera om, se framåt, det är en förlust att förlora någon du älskat...Men tyvärr så är det det hårda livet...
"nu smakar jag försiktigt 
skiljer varmt ifrån kallt 
jag måste lära mig från grunden 
jag måste omvärdera allt "  /LW.
Första snön har kommit, kanske dax för en förändring?

/e.


Sanning eller sanning?

Hade tänkt leka sanning eller konsekvens med mig själv på bloggen...enjoy!
Alla har vi väl någon gång lekt leken "Sanning eller konsekvens"... ända sedan vi var små, satt där i en hög "lillagympasalen" på den tjocka mattan i dunkel belysning och avslöjade våra innersta hemligheter och hemliga beundrare vid 8 års ålder...vi har lekt leken ända fram tills idag då det istället går ut på att avslöja hur många man legat med eller te en body shot från någons navel... Blir vi någonsin för gamla för att leka detta? Jag tycker Fortfarande att det är grymt roligt iaf, så nu tänkte jag leka denna lek med mig själv....genom att leta upp frågor på internet och avslöja alltihop för er! Enjoy!
  • Berätta om första fyllanBerätta om första fyllan - Jaa...jag var aldeles för liten, hade precis fyllt år... självklar skulle födelsedagen firas! "filmkväll" med de bästa vännerna vilket slutade med en oförglömlig kväll, sparkade ner vänner i diket, lekte med reflexer, en spya och annan spya från vissa deltagare...men men kul hade vi!
  • Berätta om första kyssenBerätta om första kyssen - mellanstadiet, klassfest, liten, sliskig....men men det var ju trots allt första kyssen!
  • Ditt snyggaste hångel? - Oj! svårfråga...fulaste hade varit lätt! men snyggaste...vet inte...sfår väl säga han som var fulast, det var norsken på rhodos.....euuuuuuw!
  • Yngsta respektive äldsta hånglet? - Yngsta lika gammal, äldsta född 87...
  • - Har du hånglat med fler än en person under en 24-timmarsperiod? - Ja, ingen kommentar!
  • Nämn en detalj i andras utseende som attraherar dig? - Speciella ögon eller en vältränad rygg :)
  • Vilken manlig/kvinnlig kändis skulle du kunna tänka dig att ha sex med? - Jude Law!!
  • Har du ljugit för att få nån i säng, och i så fall vad sa du? - Nej?
  • Har du strippat för någon? - haha, Nej!
  • - Om du var tvungen att ha sex med en person av ditt eget kön, vem skulle du välja? - HAHAHA Jossa ofc <3
  • - Har du varit intresserad av någon av samma kön? - Haha NEJ
  • Har du haft sex med sammanlagt fler än tio personer?- Nepp
  •  Berätta något du har gjort med någon, som du ångrar  - Jag ångrar att jag strulade med den fula norsken på rhodos, trodde Sofie skulle dö när jag sa " Sofie vi träffade fyra norskar, var av en var ful...och han strulade jag med?!?! "
  • Har du nån gång läst eller tittat på porr? - Någon som inte gjort det?!
  • Äger du en dildo eller någon annan sexleksak? - Japp! också ett minne från en födelsedag, tack älskade vänner jag blev SÅ glad.... :P
  • Varit på strippklubb? - Ja, GranCarnaria , Rhodos... 

Ja, någon kanske vet något mer om mig iaf...Nu återstår att se om läsarantalet ökar...då kanske jag någongång tar de ÄNNU mer personliga frågorna...men såklart..vi får se!

/e. 

livsglädje!

Har du någonsin kännt känslan då det konstant känns som sockerdricka i hela kroppen fast du är inte kär, du skrattar åt allt som egentligen inte är roligt, du känner livsglädje och vision, du är säker och glad mest hela tiden... har du någonsin haft känslan " just nu är allt så bra som det går"...Det har jag och jag känner känslan inom mig nu! 
Jag har den senaste månaden mått så bra, så otroligt bra rättare sagt! Jag surfar på vågen, står på högsta toppen, känner mig okrossbar...allt vad man nu kan kalla det. Allt detta tack vare alla personer som finns runt om mig i min vardag! Jag har äntligen kommit på att jag måste vara huvudpersonen i mitt eget liv, ta vara på de biroller som finns runt mig, jag har skaffat mig ett mål att sikta mot, och jag har en dröm! 
Jag, Emelie Fredriksson huvudperson i mitt eget liv, tar egna beslut, står för sina egna handlingar och älskar äntligen sig själv! Hur ska någon kunna älska mig på ett äkta sätt om jag inte själv vet vem jag är och om jag älskar mig själv? 
birollerna, de som förgyller min vecka, dagar, timmar, år, minuer, kvartal och sekunder! Utan dessa skulle jag inte kunna vara den jag är, de formar mig tillsammans med mig själv till den personen jag vill vara, jag väljer vilka vänner som ska forma mig, självklart väljer jag de bästa! De som alltid kommer vara mina förebilder! De äkta vännerna måste väl vara ens förebilder, eller hur? Jag visar stolt upp dem för världen och känner mig lyckligare än någonsin att vara i deras närhet, kommer alltid att se upp till dem! Kan titta på mina vänner ibland, rysa över att jag är såpass bra att jag förtjänar dessa fantastiska människor som mina vänner!
Jag har ett mål att sikta mot, bli äldre, lite klokare, lite bättre att skriva, lite vackrare, lite bättre på det mest helt enkelt....Mitt mål här i livet är att bli bättre, gunga lite högre i gungan än jag egentligen törs, gå runt nästa hörn för att se vad som väntar...Ta risker för att vinna och bli lite bättre!
Min dröm, min stora dröm är att inspirera människor, de oinspererade ska få inspereration att skaffa sig en dröm de med... de som träffat botten vill jag hjälpa att slutigen stå på egna ben... och även de ha en dröm precis som jag..
/e.



Platsen som gud glömde...

Nej jag är inte troende på något vis men OM nu gud skulle finnas, då vet jag en sak säkert.... Han glömde ett samhälle, grums!
Vi fick frågan på hemtentamen i judendom " Om gud är god, varför finns då det onda i världen? " Jag svarade något i stilen om att alla människor står för sina egna handlingar. Gör vi verkligen det? Vi har friheten att säga nej men risken för att bli nerklassad är så stor att vi ibland inte ens överväger att svara det vi tycker... hemskt men sant...
Jag var på fest igår, ännu en underbar fest i slottsbron som spårade ur... men de flesta var nöjda ändå " men tänk positivt dom började ju inte bråka förens klockan ett (Y)! "...VART ÄR FELET?!?! De flesta har väl sett filmen smala sussi, vi lever ju i ett sådant samhälle! Poliser som inte kan rycka in, arbetarklassens fina killar som nu bara är fina killar, droger och en massa ointeligent folk... och vi bara står och ser på?! Jag står och skrattar åt det, jag ser hur flera av mina vänner dras ner i skiten, garvar åt killen som springer för att inte bli nerslagen av en testosteronladdad idiot, jag skrattar åt tjejerna som står och kallar varndra för " jävla fitta"  "horunge" eller liknande, jag skrattar när polisen misslyckas eller ännu en gång ignorerar bråken...men innerst inne skäms jag, jag skäms över att skratta åt detta, jag skäms över att se ungdomarna göra bort sig...men mest av allt skäms jag över att jag alltid kommer behöva säga till mina ev. framtida barn " Jag växte upp i grums, platsen som gud glömde"


VARFÖR BLUNDAR DE VUXNA MÄNNISKORNA SOM KAN GÖRA NÅGOT?!
Detta är helt idiotiskt! om man skulle vända sig till någon form av grupp som jobbar med dessa problem ( om det nu ens finns någon sådan :S ) skulle de väl sucka tungt och svara att de drunknar i papper...det enda jag har till svars i sådana fall är, skit i era jävla papper och se verkligheten istället! Allt som finns i grums har en koppling till detta, åk till gymet, testa hur många som är rena där. Åk till gymnasieskolan och kolla en dag... Visa att ni finns istället för att gömma er och skämmas över att ni misslyckas! "Ett misstag är ingen motgång för ens man ger upp"...Jag tror seriöst att grums har gett upp...
  • Är det meningen att mina föräldrar ska vara oroliga för att jag ska åka och träffa mina vänner på en fest? 
  • Är det meningen att jag ska vara orolig för mina vänner så fort de ska ut i grums?
  • Är det meningen att mina kompisar från andra ställen än grums inte ska våga åka hit?
  • Är det meningen att varenda fest ska sluta i bråk?
  • Ska vi ungdomar ta för givet och se det som postivt att de inte började bråka tidigare?
  • Ska vi behöva skämmas att säga att vi är från grums? 
Man klagar på att ryktet som går om grums är så överdrivet, att media överdriver i sina artiklar och att grums jobbar för att få det bättre.. skitsnack alltihop!
Grums är och kommer kanske alltid sorgligt nog att vara platsen som gud glömde, om inte vi gör något åt det?
/Emelie

RSS 2.0